FAKTA OM STROKE

Stroke-Dagen

Det är AKUT!
Stroke är en av våra vanligaste kärlsjukdomar. Drygt 
30 000 personer drabbas årligen och hälften av dessa avlider eller invalidiseras.

Ett enkelt sätt att kontrollera om en person drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet.

Nyckelorden för testet är: Ansikte, Kroppsdel, Uttal och Tid = AKUT. Genom att lära dig de vanligaste varningssignalerna vid stroke kan du hjälpa den drabbade.                          En snabb behandling kan vara skillnaden mellan liv och död!

 

 

Lär dig AKUT-testet

Ansiktet hänger. Förlamning i ansiktet?
Kroppsdel. Ena armen kan inte hållas i luften 10 sek.
Uttal. Språket är sluddrigt och orden kommer fel.
Tiden är dyrbar. Ring omedelbart 112!

Lär dig att känna igen de vanligaste varningssignalerna med det så kallade AKUT-testen och ring genast efter ambulans (112) när du ser någon som har drabbats.

Med snabb och rätt hjälp kan du hjälpa den anhöriga att få sina skador i hjärnan att minskas.

Vill du läsa mer om stroke eller ge en gåva till forskningsprojekt för att utveckla bättre behandlingsformer vid stroke – gå in på http://www.strokefonden.se

 

 

 

Beteendeförändring

Beteendeförändring

Hej! Min mormor har sedan några veckor börjat bete sig lite annorlunda gentemot vad hon brukar. Det har framförallt blivit värre den senaste veckan. Hon har sedan tidigare haft problem med alkohol i vissa perioder, men den här gången är det något annorlunda. Hon sover ganska mycket, och när hon sover så går det inte att väcka henne. Hon sover väldigt hårt. Jag kan stå bredvid henne och skrika hennes namn utan att hon vaknar. När hon väl vaknar så är hon helt väck. Hon har också börjat ta på sig dubbla kläder. Tidigare har hon också varit rätt pigg på att städa, och hon har alltid haft mycket rent hemma hos sig, men nu så ligger allt på golvet och man kan inte komma fram för all röra. Hon har också fått svårt att skriva. Man kan se det på ett av födelsekorten som hon har givit min mamma, där hon bara har skrivit halva kortet, vilket är mycket olikt henne. Som sagt, hon är frånvarande och lite förvirrad. Kan hon ha tagit en massa piller? Vad ska jag göra för att hjälpa henne isåfall? Eller kan hon faktiskt ha drabbats av en liten hjärnblödning? Tacksam för svar! Tea (Kvinna, 35år)

Redaktionen 2010-07-08

Här bör ju mormor komma för en läkarundersökning så snart som möjligt då hon nu relativt snabbt fått en personlighetsförändring. Har hon slagit i huvudet? Jag tänker då på en viss form av blödning mellan hjärnhinnorna, vilken man kan bota. Är det tecken till en hjärntumör? En datorröntgen eller magnetkameraundersökning skulle vara min åtgärd i sammanhanget och detta så snart som möjlig innan man kan påstå att det rör sig om en demenssjukkdom, eller beroende på mediciner eller alkoholintag.

 

 

 

Huvudvärk är mycket vanligt och för det mesta ofarligt och går över av sig självt eller med hjälp av receptfria värktabletter. Huvudvärk kan bero på stress, spända muskler, förkylning, oro eller synfel, men i vissa fall kan det vara ett tecken på allvarliga sjukdomar. Vid plötslig och svår huvudvärk ska man vända sig till en akutmottagning.

Varför får man huvudvärk
Huvudvärk kan utlösas av oro, ängslan, stress eller spänning. Man kan få ont i huvudet för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover. Huvudvärk kan också orsakas av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol och rökning. Man kan även få huvudvärk på grund av infektioner som orsakas av virus eller bakterier.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk, och över två miljoner svenskar får den någon gång i vecka.

Vanliga symtom vid huvudvärk
Smärtorna vid huvudvärk kan variera beroende på anledningen till värken.

Diagnos vid huvudvärk
Ofta räcker ett samtal och en snabb undersökning av kroppens funktioner för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, men ibland kan man behöva komplettera undersökningen med röntgen eller blodprover som blodvärde, blodsocker och sänka samt kroppstemperatur.

Behandling vid huvudvärk
Vid tillfällig huvudvärk fungerar vanliga receptfria värktabletter bra. Mot spänningshuvudvärk kan sjukgymnastik med avslappningsträning eller annan stresshantering ofta hjälpa.

Sök vård
Huvudvärk är oftast inte farligt. Men i vissa fall kan ont i huvudet vara ett tecken på allvarliga sjukdomar, som hjärnblödning, hjärnhinneinflammation eller hjärntumör.

Sök vård om huvudvärken sitter i längre än en vecka, om man har en tjock och grön snuva eller om man behöver ta värktabletter flera gånger i veckan.

Man ska genast ringa 112 om!
• Man får huvudvärk som kommer plötsligt, att värken snabbt blir mycket intensiv och personen blir slö eller svimmar av
• Man samtidigt med huvudvärk också får hög feber, svårigheter att böja huvudet framåt eller får prickar på huden
• Man får plötsligt huvudvärk och samtidigt svårt att prata, förlorar känseln i någon kroppsdel, eller får kramper

Goda råd
För att förebygga huvudvärk är det viktigt att äta tillräckligt och att få tillräckligt mycket sömn. 
• Ät regelbundet
• Drick gärna vatten, särskilt om du har druckit alkohol
• Ha bra belysning när du läser och arbetar

 

 

Lär dig mer om blodtrycket och vikten av att inte ha ett för högt blodtryck.

Blodtrycket har blivit ett begrepp för alla och alla känner till att det inte är bra med för högt blodtyck. Här får du den senaste information som du bör känna till om blodtrycket.

Riskfaktorer vid högt blodtryck
Varför behandlar man högt blodtryck? Blodtrycket skall vara mycket högt för att kärl skall börja brista av trycket. Det är alltså inte därför man behandlar utan därför att högre tryck medför ökad risk för stroke, hjärtförstoring och hjärtkärlsinsjuknande. Denna risk utgår inte bara från blodtrycket utan i kombination med stillasittande, höga blodfetter, diabetes och rökning i första hand.

Ju högre och ju mer av riskfaktorer desto större sannolikhet att insjukna. Men observera att det fortfarande är för att undvika skador i organ i kroppen som man behandlar blodtrycket och de övriga riskfaktorerna. Behandlingen skall alltid inrikta sig mot helheten och inte bara blodtrycket. Enkla tips hur du kan minska risken för hjärt- kärlsjukdom.


Vilket tryck är viktigast – det övre eller det undre?
Förr i tiden låg fokus mycket på det undre trycket, diastoliska. Numera kan man sammanfatta skillnaden så att det undre trycket ändå är den bästa indikatorn på risk för individer under 50 års ålder, särskilt kvinnor. I åldern 50 till 65 år är det inte så stor skillnad på risken mellan det övre och undre blodtrycket. I åldern över 65 är det systoliska (övre) trycket klart bäst för att förutsäga risk. Dock är det så att de flesta moderna risktabeller bygger på det systoliska trycket, i kombination med ålder, rökning, blodfetter och diabetes.

Varför får man högt blodtryck?
90 till 95 procent av patienterna med högt blodtryck får rubriken ”essentiell” av det skälet att man inte finner någon orsak till varför blodtrycket är högt. Dels har man försökt förklara det som ärftligt och i så fall med samverkande anlag i flera gener, men det stämmer inte fullt ut. Mer möjligt är att man ärver en saltkänslighet, så när man intar salt (koksalt) stiger trycket.

Fetma, stress, överkonsumtion av alkohol medverkar till utvecklingen av högt blodtryck. I vissa fall av högt blodtryck finner man en medicinsk förklaring, som njursjukdom, kärlsjukdom i njurartärerna, och vissa hormonella rubbningar (primär hyperaldosteronism, hyperparathyreoidism, Cushings syndrom, feokromocytom). Dessa tillstånd är emellertid direkt ovanliga och blodtrycksförhöjningen är endast en del i symtom- och sjukdomsbilden.

Vissa läkemedel har också en tendens att ge blodtrycksförhöjning som kortison, p-piller, vissa anti-inflammationsmedel (NSAID), cyklosporin och erytropoetin. Nikotin och koffein, kokain, amfetamin, alkohol och khat ger också blodtrycksförhöjning.

Vad händer i kroppen när man har högt blodtryck?
De organ i kroppen som tar skada av ett högre tryck är hjärtat, njurarna, hjärnan och stora och små kärl (artärer).
I hjärtat medför blodtrycksförhöjning en förstoring av vänster kammare så att hjärtväggen blir kraftigare och till viss del bindvävsinlagrad. Detta medför en ungefär fördubblad risk för dödlighet och insjuknande i hjärtsjukdom.

Njurarna drabbas av så kallad nefroskleros, det vill säga skador på de små artärerna i njurarna, vilket försämrar funktionen. Njurarna börja läcka ut äggvita och visar andra tecken på dålig funktion. Hjärnan drabbas av stroke. Av alla patienter som får stroke så beror det till 80 procent på en propp som täpper till ett kärl i hjärnan (hjärninfarkt) och endast i 5 till 15 procent på en blödning inne i hjärnan. Det är alltså ovanligt med ”hjärnblödning”. Det kan också bli blödning kring spindelvävshinnan som omger hjärnan (subarachnoidalblödning) vilket utgör ungefär fem procent av de som insjuknar i stroke. Stroke är inte direkt relaterat till blodtrycksnivån så det är inte själva trycket i sig som får kärlskadan att inträffa.

I själva verket så är blodtrycket i genomsnitt 150/90 mm Hg hos individer som insjuknar i stroke. Högt blodtryck har en skadlig effekt på kärlväggarna i artärerna (blodkärlen som för blodet från hjärtat ut i kroppen) och förvärrar den åderförfettning (=åderförkalkning) som är så vanlig i dessa kärl. Även kärlen i ögonbottnarna tar skada av högt tryck, liksom andra småkärl i kroppen.

Behandling av högt blodtryck
Det är lönt att behandla blodtrycksförhöjning därför att man får en riskreduktion för att insjukna i stroke på 30 till 40 procent, kranskärlssjukdom i hjärtat (hjärtinfarkt) minskar med 20 procent och hjärtsvikt minskar också med cirka 20 procent. Det är en livslång behandling och trots livsstilsförändringar måste de allra flesta räkna med att ta blodtryckssänkande läkemedel. Viktreduktion, minskat saltintag, minskad alkoholkonsumtion och ökad fysisk aktivitet minskar blodtrycket. För att minska risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom är det viktigt att sluta röka, minska intaget av mättat fett, öka fiskkonsumtionen, minska totala fettintaget, öka konsumtionen av frukt och grönsaker. Livsstilsförbättringar ersätts inte av läkemedel!

Läkemedel vid högt blodtryck
De läkemedel som kan komma ifråga är av flera olika verkningsmekanismer och indelas därför i olika klasser som var för sig har för- och nackdelar. De vanligaste klasserna läkemedel är vätskedrivande, beta-blockerare, kalciumkanalblockerare, ACE-hämmare, Angiotensin II receptor blockerare, aldosteronreceptor blockerare, centralverkande och kärldilaterande.

Det har under senare år blivit vanligt att man ger flera olika sorter av lägre doser till en patient för att få bättre effekt och inte minst för att undvika biverkningar. Man är alltså inte mer sjuk om man får många tabletter än om man bara får en! Det är inte mödan värt att behandla med komplementära metoder eller alternativa preparat av det skälet att de flesta inte är vetenskapligt visade att vara effektiva och om de har blodtryckssänkande effekt, så är den i regel så liten att den saknar betydelse för att minska risken av organskador. 


Ofta får man prova sig fram mellan olika typer av blodtryckssänkande läkemedel för att minimera biverkningarna. Detta är självklart viktigt då de flesta behandlar under många år och då man inte önskar försämrad livskvalitet.


Det händer ganska mycket på läkemedelsutvecklingen för att minska hjärt-kärlsjukdom, men det tar många år innan ett nytt läkemedel har utprovats ordentligt så att man kan känna sig trygg med behandlingen. Den faktiska målsättningen av behandlingen är att minska insjuknanden och dödlighet. Nya läkemedel bör alltså ha visat denna effekt innan man påbörjar behandling, det vill säga man bör inte nöja sig med att de ”bara” sänker blodtrycket bra.

Faktaruta 
Med blodtryck menar man den spänning som finns i en artär (kärl som för blodet från hjärtat) i kroppen och vanligtvis i den artär som för blodet ut i armen. Pulsationer i artärerna uppkommer av att hjärtat drar sig samman (slår) och vid sammandragningen pumpas blod ut (hjärtfasen systole). Då blir det ett högre tryck i kärlet (systoliskt tryck) än det blir när hjärtat ”vilar sig”, det vill säga när det tillförs nytt blod (diastoliskt tryck). Därför talar man alltid om det övre, högre, systoliska trycket och det undre, lägre, diastoliska trycket.

Vi mäter blodtryck i mm kvicksilverpelare och med det menas hur högt trycket orkar lyfta en kvicksilverpelare av ett visst omfång, så enheten på trycket, egentligen vätskespänningen i blodpelaren i artären, blir mm Hg. Oftast mäter vi blodtrycket i liggande eller helst i sittande efter 10 till 15 minuters vila.
Vad är då ett ”normalt blodtryck”? Normalt betyder både det vanligaste men det betyder även det optimala. Biologiskt optimalt skall blodtrycket vara under 120 systoliskt och under 80 diastoliskt medan vi fortfarande biologiskt kallar normalt blodtryck för värden 120-129/80-84 mmHg och sen högt normalvärde i gränsen 130-139/85-89 mmHg. Det betyder att blodtrycket inte kallas för högt blodtryckförrän det är över 140/90 mmHg och man börjar i regel inte behandla förrän det är något högre.

Referenser:
1. SBU. Måttligt förhöjt blodtryck, rapport 170, 2004 (se www.sbu.se)
2. En genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket. Läkemedelsförmånsnämnden. www.lfn.se 2008.
3. Graham I et al. European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice; executive summary. European Heart Journal 2007; 28; 2375-2414

 

 

SÖRMLAND  Maj 2012

Länets strokevård har blivit bättre

Strokevården i Sörmland har på senare år blivit bättre. För ett par år sedan låg Sörmland i botten i statistiken, men enligt Bo Danielsson som är ordförande för strokerådet i Sörmland så får strokedrabbade idag behandling snabbare.

 

 

En av de som drabbats är Senja Kekäläinen från Eskilstuna som fick helt fel diagnos när hon fick en stroke för några år sedan.

– Jag trodde jag hade blivit tokig till slut, det var jättejobbigt och jag kunde inte hantera situationen, berättar hon.

Senja Kekäläinen från Eskilstunafick en stroke 1998 och läkarna förstod inte då att det var en stroke och Senja blev istället inlagd på psykmottagningen. Efter två år fick Senja ytterligare en stroke och då förstod man att hon inte var psykiskt sjuk.

– Det här är en typisk felbehandling, det måsta anmälas , säger hon.

Bo Danielsson är medicinskt ansvarigpå strokeavdelningen i Eskilstuna och ordförande för strokerådet. Han säger att strokerådet har blivit betydligt bättre på senare år och att man aktivt arbetar med att förbättra den. 2010 fick man i Sörmland vänta i genomsnitt 93 minuter på en trombylos, som är en propplösande behandling, efter ankomst till sjukhuset. Idag är det nere i 50 minuter.

– Nu åker man direkt till röntgen och har man kommit tillräckligt tidigt så kan man ge propplösande behandling, säger han.

 

 

 

 

Norge med fjordar o slingriga vägar.

Tillbaka till livet efter stroke

När Bengt Höglund drabbades av stroke försvann både tal och känsel. Höger sida förlamades och vid flera tillfällen var har ytterst nära att ge upp. Sex år senare är han tillbaka i skogen mycket tack vare sin dotter Agneta.

Bengt Höglund, 63 år, har jagat så länge han kan minnas. Han började skjuta hare med pilbåge, när han var fyra. Inte för att jaktlyckan blev så stor den gången men intresset väcktes. Han ägnar all sin fritid åt jakt och fiske och som kommunjägare får han dessutom jaga på arbetstid.

– Det tog lång tid innan mina barn visste vem som var deras far, säger han och skrattar. Jag var ju aldrig hemma. Jag var ofta borta från sju på morgonen till tio, elva på kvällen sju dagar i veckan.

På 1980-talet var Bengt dessutom engagerad i representationsjakter i skogsbolagens regi. De bjöd sina kunder att jaga några dagar, bo på herrgård och äta god mat. Semester för affärsmännen. Hårt arbete för Bengt. Gästerna var ofta utländska och inte direkt vana vid den svenska skogen och kanske inte vid jakt heller, även om de måste ha klarat skjutprovet. Jämfört med representationen är den jakt han sysslar med nu rena söndagsjakten, menar han.

Sprang ifatt älgarna
Jaktkompisarna tar hänsyn till att han inte orkar lika mycket som förut. Han behöver inte vara med och slakta och stycka och slipper ha ansvaret för jakten. Han får välja i vilka områden han och hans hund ska gå och kan ta ställen som är lite enklare.

– Förr gick jag tvärs genom hela skogen. Det orkar jag inte längre. Jag sprang ifatt älgarna själv, om inte hunden hann med. På den tiden var det ingen som hann med mig. Ett av de första tecknen på stroke var att det faktiskt var någon som hann med. En dag i februari kom Bengt hem och berättade för Sonja att han varit med om något som aldrig hänt förut. En annan jägare hade gått lika fort som han.

Ett annat tecken var att han dagen innan inte riktigt orkat lyfta bössan. Men med stöd kunde han skjuta ändå. Vid middagen undrade dottern om Bengt hade varit hos tandläkaren, eftersom hon tyckte att ena mungipan hängde. Bengt förklarade den hängande mungipan med att han kört med bilrutan öppen och suttit i drag. Men innerst inne visste han att det var något som inte stämde.

Illa ställt
Morgonen därpå såg Sonja att det var illa ställt och Bengt som i alla fall kunde klä på sig själv och svara på tilltal, följde utan alltför stora protester med till sjukhuset. Där konstaterades en propp i vänster hjärnhalva. På sjukhuset blev Bengt sämre och sämre. Han blev förlamad, och talet försvann.

– Efter några dagar sade läkarna att läget var kritiskt. Men då hade Bengt precis bett mig om kaffe, så jag kände att det nog ändå hade vänt, säger Sonja. Efter tio dagar vägrade Bengt stanna kvar på sjukhuset. Han höll på att bli galen av att inte komma ut.

– Jag satt hos frisören, när de ringde och sade att Bengt var på väg hem, så då fick jag bråttom, säger Sonja. Hon berättar att det inte var lätt att ha Bengt hemma i början, men med hjälp av rullstol, en ombyggd soffa till säng och plaststol i duschen så gick det.

Orden blev fel
Så småningom började Bengt kunna prata igen, men orden var inte de rätta.

– Det är jobbigt att vilja prata, när det kommer precis vad som helst. Då är det bättre att knipa igen. Att det i alla fall verkade gå åt rätt håll ingav hopp. En bekant till Bengt, som också haft stroke, sade till honom att det bara fanns en sak att göra – att träna stenhårt.

Bengt bestämde sig för att han måste ge sin kropp en chans. Så fort han vaknade tränade han. Ett finger i taget. Tillslut hela handen. Och sedan alla andra kroppsdelar. För att inte förlora känslan för bilkörning började han köra så fort han kunde ta sig ut till bilen. Han fick så klart inte ge sig ut på vägarna, men hemma i en inhägnad hage höll han till.

Tränade för hårt
Innan Bengt fick stroke var han otroligt vältränad. Det var antagligen därför han tog i alldeles för mycket i sin iver att komma tillbaka. Han tränade mer än vad kroppen var redo för, fick värk i benet och inflammation i axeln. När Sonja började sin semester åkte de till huset i Torsby kommun och det var där det vända. Efter det tog inte Bengt en enda värktablett.

– Skogen är rena friskvården för mig. Där får jag lugn och ro. Just att få lugn och ro var nödvändigt efter sjukdomen. I juni hade han blivit så pass bra att han kunde ta sig uppför trapporna till vinden, där han hade en madrass. Dit drog han sig undan barn och barnbarn närhelst han behövde vila. Fortfarande blir Bengt trött och behöver vila ofta.

– Det är inget fel på min arm, det är hjärnan som inte hänger med. Min sjukgymnast liknar den vid ett ficklampsbatteri. På morgonen gör det att lampan lyser starkt i flera timmar, men på eftermiddagen och kvällen måste det laddas.

Examen i hemlighet
Att han lyckats komma tillbaka så bra som han gjort är till stor del de goda jaktkamraternas förtjänst, menar han. Hösten efter stroken övade han prickskytte med luftgevär tillsammans med en god vän

– Det gick åt tusentals skott. I början var det en ansträngning att bara avlossa geväret och jag tänkte att detta går aldrig, men tillslut sköt jag godkänt skjutprov. Bengt deltog till och med i älgjakten det året. Mycket tack vare dottern Agneta som i hemlighet hade tagit jägarexamen.

–Hon bar min bössa och ryggsäck, och vi hade passen bredvid varandra, säger Bengt. När de tre hundar, som Bengt hade när han fick stroke, alla var bort hade han inte tänkt skaffa någon ny hund.

– Det var så tyst när jag var ensam hemma, inget tassande. Men jag ville få distans och inte ha någon ny hund, men jag blev lurad till det, säger han.

Hunden är Bengts arbetsredskap
Utan hund visste Sonja att det skulle vara svårt för Bengt att komma tillbaka till jobbet. Hunden är ju hans arbetsredskap. Så när Bengt skulle åka till Värmland ensam sa Sonja till honom att ta med hundburen i bilen. Bara för säkerhets skull. Hon visste att det fanns en ettårig jämthundstik i Värmland, som ägaren inte skulle behålla. Bengt fick ta Jossan på prov och nu sover de i samma säng, när de inte är ute och jagar.

Bengt är nu tillbaka på jobbet till 25 procent. Skogsvården i jobbet har han släppt men jakten har han kvar. Pappersarbetet, som hör till, har han dock svårare att klara av.

– Jag skriver min namnteckning på morgonen. Hur den ser ut ger en fingervisning om läget så att jag kan planera dagens aktiviteter, säger han.

Ramlar över bord ibland
En annan av hans arbetsuppgifter är provfiske åt miljökontoret. Då är han ute i en öppen liten båt och det händer titt som tätt att han ramlar i, eftersom balansen inte är som förr.

– Jag har flytväst. Jag har provat den och den fungerar. I början kunde han inte få av sig blöta kläder själv. Då fick han ha någon som hjälpte honom av med alla kläderna och på med nya. Han har alltid torra kläder i bilen. Även under jakten händer det att han tar sig ett ofrivilligt bad. Under årets älgjakt drog Jossan till i kopplet och Bengt hamnande i en bäck. Det gjorde jaktradion också.

– Mobiltelefonen och geväret hann jag slänga över på andra sidan så de klarade sig. Radion är död, men lite svinn får man räkna med, säger han.

Spårar älg snabbast
Även om sjukdomen har satt sina spår så är det till Bengt jaktlagen runt omkring ringer när de behöver hjälp med eftersök av skadskjutna djur. Enligt Per-Ivar Ehrencrona, jaktledare i Bada jaktlag, är Bengt en legend i norra Värmland.

Själv menar Bengt att han bara är en kvarts jägare nu. På morgonen kan han gå tre, fyra kilometer utan att vila, men framåt eftermiddagen får han vila oftare. Då sätter han sig på en sten eller en stubbe men vaksamheten har han kvar. Han säger att det nu finns många yngre som är bättre än han, men tillägger, inte helt utan stolthet, att det faktiskt händer att andra kan leta efter en skadad älg i timmar, medan han själv hittar den på tio minuter.

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 1 2005